Hur man sätter en ärm

For this tutorial in English; please click here!

Ett litet förord
Många tycker att det svåraste med att sy är att få till en snygg ärm. Därför har jag gjort denna lilla felsökningsmanual för att underlätta dina framtida ärmisättningar. Den är skriven med utgångspunkten att få en “snygg ärm“. Man bör notera att en snygg ärm inte alltid är en korrekt ärm rent historiskt. Vissa veck och dragningar är historiskt korrekta och man får ibland göra ett val mellan sitt moderna öga och det historiska och där välja mellan form och funktion. Det är inte alltid man både kan få kakan och även äta den.

Denna guide är skriven så att du förstår vad som händer med din ärm och vad du kan göra för att få den mer estetiskt tilltalande, eller välja den mer historiska ärmen som ofta ger dig mer rörelse än den moderna estetiken gör.

Ärmarna kommer att visas rakt framifrån och från sidan. Den visar vad som händer på kroppen med ärmen med de dragningar som kan framträda.
Ärmen visas även utplattad som mönsterdel, både som en ärm med söm under armen och även som en historisk så kallad S-ärm. Den solida linjen visar utgångsläget och den streckade linjen visar på hur en “korrekt ärm“ ser ut i jämförelse. Notera att en “korrekt ärm” i detta fallet är den mest estetiskt tilltalande ärmen.

Ärmhålet är det viktiga
Det vanligaste problemet folk har när de ska sätta en ärm är att de har ett felaktigt ärmhål.
Ett modernt plagg har ofta ett ärmhål som är rymligt och därmed sitter botten av ärmhålet ganska långt ner på livet, ofta i höjd med bystlinjen och ärmsömmen trillar ut lite mer på axeln.
Ett historiskt ärmhål har alltid varit mindre, det är först när kläder börjar göras konfektionsmässsigt som man börjar förstora ärmhålen så att kläderna ska passa fler människor.

Hur högt ärmhålet sitter under armen är otroligt viktigt för att få in mer rörelse i ärmen. Ett lägre ärmhål som på bilden här bredvid visas med en solid linje gör att så fort du lyfter dina armar lite för högt så lyfter du även ditt plagg och du får känslan av att det tar stopp, du kan inte lyfta dina armar högre. Dessutom som du ser så kan du få känslan att när du lyfter ärmen så drar det liksom med sig axeln ut och det stramar på livet både vid axel och i ärmhålet.

Ett mer historiskt ärmhål sitter lite längre in på kroppen som visas på bilden med en streckad linje.den ger plats åt din axelkula och sitter tight upp under din arm. Med detta ärmhål upplever man att man kan lyfta armen högre utan att plagget följer med.

Låg ärmkulle
Ett tydligt tecken på en för låg ärmkulle är att man får någon variant av de dragningar som bilden bredvid visar. Det drar från under armen och om din ärm är tight kan axelsömmen dras ned från axeln.

Det finns många positiva saker med att ha en låg ärmkulle och även många anledningar till att historiska ärmar ofta har en relativt låg ärmkulle.
Ju lägre ärmkulle du har desto bättre rörelse får du i din ärm. Nackdelen är att du kanske måste leva med dragningarna på ärmen och även eventuellt veck i din armhåla. Men då historiska plagg har mindre ärmhål än moderna så krävs det även en lägre ärmkulle för att få ärmen att räcka till.

Därför blir resultatet att man kan säga att ju lägre ärmkulle desto mer rörelse i din ärm. Tänk dig att den bästa rörelsen får du i en klassisk särk med helt rak ärm och ett ärmspjäll under armen. Men där får du leva med att ärmen inte sitter jättesnyggt och slätt.

Den isydda ärmen är ett val du gör, vill du att ärmen ska vara snygg får du offra lite av din rörelse och vise versa. Men så länge ditt ärmhål är litet så har du större chans till en snyggare ärm med en låg ärmkulle. Än om du väljer ett större ärmhål som kräver en hög ärmkulle.

Hög ärmkulle
När du har en för hög ärmkulle formas en smal puffärm ute på din axel. Det blir toppigt och det är tydligt att det är för mycket material i toppen på ditt ärmhål.
En högre ärmkulle ger dig en längre söm som ska få plats i ditt ärmhål. Detta leder till att du kan råka ut för att det blir lite rynkor på din ärmkulle, om du inte medvetet gjort en vidare rynkad ärm så är det ett tecken på att det är något som inte stämmer.

Man kanske vill säga att en hög ärmkulle alltid är boven i dramat om dålig rörelse. Men detta är inte fallet. Den dåliga rörelsen är resultatet av ett större ärmhål som i sin tur kräver en högre ärmkulle som man inte vill att det ska dra sig och få veck i armhålan.

Därför kanske man ska akta sig för att baktala den högre ärmkullen. Den finns för att man vill ha en slät och fint isatt ärm och hittas oftast på moderna plagg som ofta har större ärmhål än de historiska.
Ett historiskt ärmhål är alltid tightare mot kroppen och över lag mindre. Den kräver därmed en lägre ärmkulle för att få samma utseende som den höga ärmkullen i det moderna ärmhålet. Nackdelen med det moderna ärmhålet och den höga ärmkullen blir alltid att den får mycket sämre rörelse. Valet är dock ditt, offrar du utseende för funktion eller vise versa?

Smal ärmkulle
En smal ärmkulle gör att du känner att det stramar mycket i toppen av ditt ärmhål. Detta beror på att det helt enkelt inte finns tillräckligt med material för att täcka din axelkula och därför så drar ärmen ut ditt liv och din ärmsöm på axeln.

Ett modernt ärmhål är större men sitter ofta längre ut på axeln än ett historiskt ärmhål som sitter innanför din axelkula.
Detta gör att en modern ärm ofta har en smalare ärmkulle än de historiska plaggen kräver. Detta kan göra att om du utgår från ett modernt ärmmönster när du syr sitt historiska plagg så kommer det att fattas flera cm på var sida om din ärmkulle eftersom den historiska ärmsömmen är inflyttad på kroppen.

Om du har en ärmkulle som bara är någon cm för smal så kan du med hjälp av ett strykjärn bredda din ärmkulle. Jobba med värme och fukt i cirkulära rörelser på ärmkullens mitt och liksom knåda ut ditt tyg.
Detta funkar självklart nästan bara på ylletyg men i ett lite fluffigt ylle kan du jobba ut din ärmkulle så mycket som två cm. Men akta dig så att du inte får någon annan konstig form på din ärmkulle, kom ihåg att det är viktigt att ha en fin form.

Bred ärmkulle
Ett sätt att se om du har en för bred ärmkulle är att kolla från sidan. Känns ärmen onödigt bylsig i ärmkullen? Då är risken att den är för bred. Det är en sak att ha en vid ärm, men att ha en ärm som framför allt är vid i ovankanten över överarmen kanske inte är så fint, om du inte siktar på en fårbogsärm.

En bred ärmkulle kan också märkas som att du har lite för mycket hållning i din ärmkulle och då måste jobba in materialet så mycket att du får som små tendenser till rynkighet.

En bred ärmkulle är positivt att ha om du gör en puffärm, då behöver du ha den extra vidden över din överarm så att din ärm inte bara blir puffig i ovankant utan även längre ner på ärmkullen och över armen.
Men det brukar inte vara så uppskattat i en isydd vanlig ärm, då kan många försöka göra hela ärmen smalare genom att ta in i ärmsömmen. Men det är viktigt att titta på ärmen vart den är puffig och ta in bara där det behövs, i detta fallet är det bara i ärmkullen.

Fel grepp
Greppet är det område på ärmen och livet som är under din arm. den är området som är 6-7cm på båda sidorna av din sidsöm/ärmsöm. Detta område ligger under din arm där ärmen och livet ligger alltid exakt mot varandra. Detta gör att det är viktigt att dessa har exakt samma form där de faktiskt alltid ligger rakt mot varandra.

Har de inte samma form så kan detta märkas som att det blir en ”bubbla” under armen, som om det vore lite för mycket material under din arm.
Detta beror på att du behöver tvinga ärmens botten i en annan form än den form den läggs emot.

Man brukar säga att det är ärmhålets på livet form som bör följas om den ser bra ut. Lägg ditt ärmmönster mot livmönstret och rita av formen på ärmhålet fram på ärmmönstret, följ livmönstrets form i 6-7cm och fasa sedan ut sömmen så att den möter ärmkullen i en fin linje. Gör sedan samma även på den andra sidan, rita av formen på ärmhålet bak på ärmen och möt ärmkullen i en fin linje.

När du ritar en ärm är linjens form viktig, om den är jämn och inte krokig på mönstret kommer den bli jämn och fin på kroppen.

Felfördelad hållning
Känns det som om du har massa material fram på ärmen och inget alls bak på ärmen eller vise versa, då har du troligtvis fördelat din hållning fel.

Vad är då hållning?
När du gör en ärm så behöver den vara lite större än ditt ärmhål för att den ska kunna sättas i snyggt. Denna extra längd på ärmsömmen ska “hållas“ in när du sätter din ärm och resultatet ska bli en helt slät ärm utan rynkor. Saknar man hållning kan resultatet bli att man snarare upplever det som att ärmhålet ser lite rynkat ut.
En högre ärmkulle kräver mer hållning för att sitta snyggt på din arm, en lägre ärmkulle kräver mindre. Resultatet av detta är att man i historiska plagg gärna har väldigt lite hållning då de naturligt kräver mindre på grund av den ofta lägre ärmkullen. Man brukar säga att man ska ha 1-5cm i hållning beroende på vilket tyg man jobbar i men ibland kan man få in även mer.

Hållningen fördelas olika bak och fram på ärmen.
Fram centreras den över en kort sträcka, detta är för att du behöver den extra vidden där för att ärmen ska räcka över din axelkula. Mitt på axeln, ca 1,5cm om var sida av axelsömmen är du platt och där ska du inte ha någon hållning alls.Bak är hållningen utspridd över ett längre område, nästan ända ner till greppet.

Fel ärmställning
Stramar det bak och är bylsig fram eller vise versa, det första man tänker här är kanske att det kan vara hållningen som är felfördelad.

Det ger lite samma känsla men i detta fallet är det att när man sytt i ärmen så har man vinklat den åt fel håll, här på teckningen har man råkat vinkla ärmen bakåt.

En ärm ska vara vinklad lite lätt framåt för att se snyggast ut på kroppen. Man kan se att historiska plagg ofta har en överdrivet framvinklad ärm.
Den framåtvinklade ärmen är även ofta i kombination med en ärm som inte hänger rakt ner som moderna ärmar utan istället är formad i en böj framåt.

Detta kan kännas lite lustigt i början när man är ovan, men syddes troligtvis på det sättet för att ge en så snygg ärm som möjligt när plagget användes, det är ju sällan man går med armarna rakt nedåt utan ofta har man dom lite framåtvinklade.

Sätta en ärm, steg för steg
Börja med att sy ärmsömmen, sidsömmen och axelsömmen. Pressa dessa väl och fäll dom om de ska fällas.
Lägg livets ena ärmhål över knät med axelsömen uppåt så att dit knä kikar fram ur ena ärmhålet och så att du ser sidsömmen.
Lägg ärmen rakt på ärmhålet och passa in sömmen i botten. Kontrollera så att du sätter i den år rätt håll, ärmkulle fram är alltid lite bulligare för att axelkulan ska få plats och bak är den flackare. Kontrollera även så att din ärmställning ser fin ut, lite lätt framvinklad.
Tråckla sedan greppet, inte mer än det utan bara 6-7 cm om var sida om sidsömmen.

Vänd ärmen rätt och håll den antingen i handen, sätt den på docka eller bäst av allt ta på den på personen du syr till. Kontrollera att ärmen hänger slätt ner lite frammåtvinklad och att greppet är slätt och fint.

För din hand längst med ärmen och lägg upp toppen på ärmkullen mot axelsömmen, kolla av så att ärmkullen inte drar sig i toppen utan sitter rakt.
Fördela den hållning som nu finns på var sida om axelsömmen enligt konstens alla regler och tråckla fast hela ärmen. Kontrollera hur din ärm sitter och justera vid behov efter denna guide.
Sy sedan i ärmen på riktigt.