sewing


This tutorial will come in English too, but for now google translate is your friend.

Ett litet förord
Många tycker att det svåraste med att sy är att få till en snygg ärm. Därför har jag gjort denna lilla felsökningsmanual för att underlätta dina framtida ärmisättningar. Den är skriven med utgångspunkten att få en “snygg ärm“. Man bör notera att en snygg ärm inte alltid är en korrekt ärm rent historiskt. Vissa veck och dragningar är historiskt korrekta och man får ibland göra ett val mellan sitt moderna öga och det historiska och där välja mellan form och funktion. Det är inte alltid man både kan få kakan och även äta den.

Denna guide är skriven så att du förstår vad som händer med din ärm och vad du kan göra för att få den mer estetiskt tilltalande, eller välja den mer historiska ärmen som ofta ger dig mer rörelse än den moderna estetiken gör.

Ärmarna kommer att visas rakt framifrån och från sidan. Den visar vad som händer på kroppen med ärmen med de dragningar som kan framträda.
Ärmen visas även utplattad som mönsterdel, både som en ärm med söm under armen och även som en historisk så kallad S-ärm. Den solida linjen visar utgångsläget och den streckade linjen visar på hur en “korrekt ärm“ ser ut i jämförelse. Notera att en “korrekt ärm” i detta fallet är den mest estetiskt tilltalande ärmen.

settingsleeves-1

Ärmhålet är det viktiga
Det vanligaste problemet folk har när de ska sätta en ärm är att de har ett felaktigt ärmhål.
Ett modernt plagg har ofta ett ärmhål som är rymligt och därmed sitter botten av ärmhålet ganska långt ner på livet, ofta i höjd med bystlinjen och ärmsömmen trillar ut lite mer på axeln.
Ett historiskt ärmhål har alltid varit mindre, det är först när kläder börjar göras konfektionsmässsigt som man börjar förstora ärmhålen så att kläderna ska passa fler människor.

Hur högt ärmhålet sitter under armen är otroligt viktigt för att få in mer rörelse i ärmen. Ett lägre ärmhål som på bilden här bredvid visas med en solid linje gör att så fort du lyfter dina armar lite för högt så lyfter du även ditt plagg och du får känslan av att det tar stopp, du kan inte lyfta dina armar högre. Dessutom som du ser så kan du få känslan att när du lyfter ärmen så drar det liksom med sig axeln ut och det stramar på livet både vid axel och i ärmhålet.

Ett mer historiskt ärmhål sitter lite längre in på kroppen som visas på bilden med en streckad linje.den ger plats åt din axelkula och sitter tight upp under din arm. Med detta ärmhål upplever man att man kan lyfta armen högre utan att plagget följer med.

settingsleeves-2

Låg ärmkulle
Ett tydligt tecken på en för låg ärmkulle är att man får någon variant av de dragningar som bilden bredvid visar. Det drar från under armen och om din ärm är tight kan axelsömmen dras ned från axeln.

Det finns många positiva saker med att ha en låg ärmkulle och även många anledningar till att historiska ärmar ofta har en relativt låg ärmkulle.
Ju lägre ärmkulle du har desto bättre rörelse får du i din ärm. Nackdelen är att du kanske måste leva med dragningarna på ärmen och även eventuellt veck i din armhåla. Men då historiska plagg har mindre ärmhål än moderna så krävs det även en lägre ärmkulle för att få ärmen att räcka till.

Därför blir resultatet att man kan säga att ju lägre ärmkulle desto mer rörelse i din ärm. Tänk dig att den bästa rörelsen får du i en klassisk särk med helt rak ärm och ett ärmspjäll under armen. Men där får du leva med att ärmen inte sitter jättesnyggt och slätt.

Den isydda ärmen är ett val du gör, vill du att ärmen ska vara snygg får du offra lite av din rörelse och vise versa. Men så länge ditt ärmhål är litet så har du större chans till en snyggare ärm med en låg ärmkulle. Än om du väljer ett större ärmhål som kräver en hög ärmkulle.

settingsleeves3

Hög ärmkulle
När du har en för hög ärmkulle formas en smal puffärm ute på din axel. Det blir toppigt och det är tydligt att det är för mycket material i toppen på ditt ärmhål.
En högre ärmkulle ger dig en längre söm som ska få plats i ditt ärmhål. Detta leder till att du kan råka ut för att det blir lite rynkor på din ärmkulle, om du inte medvetet gjort en vidare rynkad ärm så är det ett tecken på att det är något som inte stämmer.

Man kanske vill säga att en hög ärmkulle alltid är boven i dramat om dålig rörelse. Men detta är inte fallet. Den dåliga rörelsen är resultatet av ett större ärmhål som i sin tur kräver en högre ärmkulle som man inte vill att det ska dra sig och få veck i armhålan.

Därför kanske man ska akta sig för att baktala den högre ärmkullen. Den finns för att man vill ha en slät och fint isatt ärm och hittas oftast på moderna plagg som ofta har större ärmhål än de historiska.
Ett historiskt ärmhål är alltid tightare mot kroppen och över lag mindre. Den kräver därmed en lägre ärmkulle för att få samma utseende som den höga ärmkullen i det moderna ärmhålet. Nackdelen med det moderna ärmhålet och den höga ärmkullen blir alltid att den får mycket sämre rörelse. Valet är dock ditt, offrar du utseende för funktion eller vise versa?

settingsleeves-4

Smal ärmkulle
En smal ärmkulle gör att du känner att det stramar mycket i toppen av ditt ärmhål. Detta beror på att det helt enkelt inte finns tillräckligt med material för att täcka din axelkula och därför så drar ärmen ut ditt liv och din ärmsöm på axeln.

Ett modernt ärmhål är större men sitter ofta längre ut på axeln än ett historiskt ärmhål som sitter innanför din axelkula.
Detta gör att en modern ärm ofta har en smalare ärmkulle än de historiska plaggen kräver. Detta kan göra att om du utgår från ett modernt ärmmönster när du syr sitt historiska plagg så kommer det att fattas flera cm på var sida om din ärmkulle eftersom den historiska ärmsömmen är inflyttad på kroppen.

Om du har en ärmkulle som bara är någon cm för smal så kan du med hjälp av ett strykjärn bredda din ärmkulle. Jobba med värme och fukt i cirkulära rörelser på ärmkullens mitt och liksom knåda ut ditt tyg.
Detta funkar självklart nästan bara på ylletyg men i ett lite fluffigt ylle kan du jobba ut din ärmkulle så mycket som två cm. Men akta dig så att du inte får någon annan konstig form på din ärmkulle, kom ihåg att det är viktigt att ha en fin form.

settingsleeves-5

Bred ärmkulle
Ett sätt att se om du har en för bred ärmkulle är att kolla från sidan. Känns ärmen onödigt bylsig i ärmkullen? Då är risken att den är för bred. Det är en sak att ha en vid ärm, men att ha en ärm som framför allt är vid i ovankanten över överarmen kanske inte är så fint, om du inte siktar på en fårbogsärm.

En bred ärmkulle kan också märkas som att du har lite för mycket hållning i din ärmkulle och då måste jobba in materialet så mycket att du får som små tendenser till rynkighet.

En bred ärmkulle är positivt att ha om du gör en puffärm, då behöver du ha den extra vidden över din överarm så att din ärm inte bara blir puffig i ovankant utan även längre ner på ärmkullen och över armen.
Men det brukar inte vara så uppskattat i en isydd vanlig ärm, då kan många försöka göra hela ärmen smalare genom att ta in i ärmsömmen. Men det är viktigt att titta på ärmen vart den är puffig och ta in bara där det behövs, i detta fallet är det bara i ärmkullen.

settingsleeves-6

Fel grepp
Greppet är det område på ärmen och livet som är under din arm. den är området som är 6-7cm på båda sidorna av din sidsöm/ärmsöm. Detta område ligger under din arm där ärmen och livet ligger alltid exakt mot varandra. Detta gör att det är viktigt att dessa har exakt samma form där de faktiskt alltid ligger rakt mot varandra.

Har de inte samma form så kan detta märkas som att det blir en ”bubbla” under armen, som om det vore lite för mycket material under din arm.
Detta beror på att du behöver tvinga ärmens botten i en annan form än den form den läggs emot.

Man brukar säga att det är ärmhålets på livet form som bör följas om den ser bra ut. Lägg ditt ärmmönster mot livmönstret och rita av formen på ärmhålet fram på ärmmönstret, följ livmönstrets form i 6-7cm och fasa sedan ut sömmen så att den möter ärmkullen i en fin linje. Gör sedan samma även på den andra sidan, rita av formen på ärmhålet bak på ärmen och möt ärmkullen i en fin linje.

När du ritar en ärm är linjens form viktig, om den är jämn och inte krokig på mönstret kommer den bli jämn och fin på kroppen.

settingsleeves-7

Felfördelad hållning
Känns det som om du har massa material fram på ärmen och inget alls bak på ärmen eller vise versa, då har du troligtvis fördelat din hållning fel.

Vad är då hållning?
När du gör en ärm så behöver den vara lite större än ditt ärmhål för att den ska kunna sättas i snyggt. Denna extra längd på ärmsömmen ska “hållas“ in när du sätter din ärm och resultatet ska bli en helt slät ärm utan rynkor. Saknar man hållning kan resultatet bli att man snarare upplever det som att ärmhålet ser lite rynkat ut.
En högre ärmkulle kräver mer hållning för att sitta snyggt på din arm, en lägre ärmkulle kräver mindre. Resultatet av detta är att man i historiska plagg gärna har väldigt lite hållning då de naturligt kräver mindre på grund av den ofta lägre ärmkullen. Man brukar säga att man ska ha 1-5cm i hållning beroende på vilket tyg man jobbar i men ibland kan man få in även mer.

Hållningen fördelas olika bak och fram på ärmen.
Fram centreras den över en kort sträcka, detta är för att du behöver den extra vidden där för att ärmen ska räcka över din axelkula. Mitt på axeln, ca 1,5cm om var sida av axelsömmen är du platt och där ska du inte ha någon hållning alls.Bak är hållningen utspridd över ett längre område, nästan ända ner till greppet.

settingsleeves-8

Fel ärmställning
Stramar det bak och är bylsig fram eller vise versa, det första man tänker här är kanske att det kan vara hållningen som är felfördelad.

Det ger lite samma känsla men i detta fallet är det att när man sytt i ärmen så har man vinklat den åt fel håll, här på teckningen har man råkat vinkla ärmen bakåt.

En ärm ska vara vinklad lite lätt framåt för att se snyggast ut på kroppen. Man kan se att historiska plagg ofta har en överdrivet framvinklad ärm.
Den framåtvinklade ärmen är även ofta i kombination med en ärm som inte hänger rakt ner som moderna ärmar utan istället är formad i en böj framåt.

Detta kan kännas lite lustigt i början när man är ovan, men syddes troligtvis på det sättet för att ge en så snygg ärm som möjligt när plagget användes, det är ju sällan man går med armarna rakt nedåt utan ofta har man dom lite framåtvinklade.

settingsleeves-9

Sätta en ärm, steg för steg
Börja med att sy ärmsömmen, sidsömmen och axelsömmen. Pressa dessa väl och fäll dom om de ska fällas.
Lägg livets ena ärmhål över knät med axelsömen uppåt så att dit knä kikar fram ur ena ärmhålet och så att du ser sidsömmen.
Lägg ärmen rakt på ärmhålet och passa in sömmen i botten. Kontrollera så att du sätter i den år rätt håll, ärmkulle fram är alltid lite bulligare för att axelkulan ska få plats och bak är den flackare. Kontrollera även så att din ärmställning ser fin ut, lite lätt framvinklad.
Tråckla sedan greppet, inte mer än det utan bara 6-7 cm om var sida om sidsömmen.

Vänd ärmen rätt och håll den antingen i handen, sätt den på docka eller bäst av allt ta på den på personen du syr till. Kontrollera att ärmen hänger slätt ner lite frammåtvinklad och att greppet är slätt och fint.

För din hand längst med ärmen och lägg upp toppen på ärmkullen mot axelsömmen, kolla av så att ärmkullen inte drar sig i toppen utan sitter rakt.
Fördela den hållning som nu finns på var sida om axelsömmen enligt konstens alla regler och tråckla fast hela ärmen. Kontrollera hur din ärm sitter och justera vid behov efter denna guide.
Sy sedan i ärmen på riktigt.

settingsleeves-10

As I am making a simpler regency outfit I needed a apron. In Sweden patterned aprons are common for many time periods, both striped and squares. And I happened to have a piece of thrifted linen fabric woven in white, unbleached and blue that seemed perfect.

Also check these pictures out, blue checked regency aprons in art.
London 1803
British 1820
Dutch 1803

I also wanted some pockets on the apron something that also can be found in the drawings from this time even if this one from France from 1824 is a tad bit late.

Regency Apron-1
As my dress is not floor length but a practical working length the apron follows this, the apron is 93cm long and 87cm wide. And it is pleated at the sides with a smooth front.

Regency Apron-2
The pockets are of a reasonable size, 23*16cm and I choose to put them under the pleating in the sides. This makes them “open up” a bit and are easy to use.

Regency Apron-3
I decided after it was finished that I needed shoulder straps on it. I can easily see myself get really annoyed by the apron creeping down to my waist. Happily thin shoulder straps on aprons are not uncommon in this period. Just look at this apron from 1824 France.

Regency Apron-5
I used a woven cotton ribbon as a tie. To make the waistband in the apron fabric and to have it extend a bit to the back before adding a woven cotton, linen or silk ribbon as tie is a common practise on Swedish aprons from 17 to 19th century.
I tie it of in the front as can be seen on many drawings from the time.

Regency Apron-4

I love to guest play in historical periods where I don’t really belong. I love the challenge of blending in without knowing so much about the period.

Yellow regency gown - 7

Last autumn I was invited to a “Waterloo victory feast”, as regency is not at all my period I of course needed to make a whole new kit. I stole my 18th century shift to be a bit lazy, and machine sewed a pair of regency stays and also took my 18th century underskirt; but the dress is all new and all hand sewn.

Yellow regency gown - 2

As it was autumn I wanted to make a dress in wool, most extant dresses are in silk or cotton but there is a original Danish dress in wool. I also happened to have some yellow thin twill at home that was actually going to become a 14th century dress that felt like a good choice.

Yellow regency gown - 1

I draped the pattern on my self based on extant dresses and decided that the “drop front” dress was interesting and a good thing to start out with.

Yellow regency gown - 3
Yellow regency gown - 4

The bodice is lined in a thin linen fabric but not the sleeves. I tried to aim at a shape of a 1810-1815 dress.

Yellow regency gown - 6

I have always loved the regency style but have been put of by it being a bit off for my shape, my body shape is “better” for the 16th-18th century, but I might have to admit that I have been bitten by the regency bug. Fabric for a new dress is ordered and also a spencer is planned. A red wool spencer have been on my wish list for at least 10 years now, it is kind of stupid that I have not made one yet.

Yellow regency gown - 5

Herjofsnes challenge No. 39 - 2

Earlier this year, Elina at Neulakko started the Herjolfsnes challenge on Facebook after a bunch of us realised that we all bought the same fabric with the intention that it would become a garment based on the extant garments from Herjolfsnes, Greenland. With the books “Woven into the earth” and/or “Medieval Garments Reconstructed” as a base and help.

Herjofsnes challenge No. 39 - 3
Herjofsnes challenge No. 39 - 4

I decided to make a no. 39 based on the fact that there was no strange seams, no singling or tablet weaving involved. I wanted to take the “easy way out” as I always seem to make things harder and more complicated. I need to exercise simplicity.
Also I really wanted to make a short sleeved overdress and the double pointed gore in front and back is so pretty.

Herjofsnes challenge No. 39 - 8

The fabric is a white/gray wool twill fabric from Medeltidssmode.se it is a bit fluffy but not to thick. It was very nice to work with and for this dress I decided to not use any measuring while sewing. Trying to get over my tailor training of exact measurement but trust my eyes.

Herjofsnes challenge No. 39 - 1

Herjofsnes challenge No. 39 - 13

The dress is sewn with wool tread using only running stitches as the original. All the seams are sewn to the dress with overcast stitches.

Herjofsnes challenge No. 39 - 10

Both in the neckline, hem and sleeves 1cm is folded in and cast down. The extant gown have no filler threads mentioned at all so I decided not to use any either.

Herjofsnes challenge No. 39 - 11

There is two rows of stab stitching at the neckline and sleeves and in the bottom hem there is one row of stab stitches. I also stab stitched the top part of the front and back gore as the original. It is a good way of defining and making a durable edge. Locking the seam allowances down and helps from stretching.

Herjofsnes challenge No. 39 - 12

Herjofsnes challenge No. 39 - 14

Herjofsnes challenge No. 39 - 15

Herjofsnes challenge No. 39 - 9

Herjofsnes challenge No. 39 - 6

The neckline have two pairs of eyelets, the text does not mention anything about what the were sewn with but as all the other seams are sewn with wool, I used that for the eyelets as well.

Herjofsnes challenge No. 39 - 5

Herjofsnes challenge No. 39 - 7

sideless surcoat - 8
Being a trial member of the 14th century re-enactment group Fraternis Militia Carnis I was invited to the carnival at the annular meeting. I decided to dress up as a popular medieval saint, Catherine of Alexandria. For this I needed some “fancy clothing”. So I decided to make a yellow silk sidless surcoat, something that also have a home in my “normal medieval wardrobe”.

sideless surcoat - 7

sideless surcoat - 1
It is made in silk tafetta and is flat lined with a thin wool fabric to give the right drape of the fabric. I choose to machine wash the silk and wool before sewing, that was a good thing as I was spilled on after 30 minutes, meat on silk dress leaves a stain, but most came of after a go in the machine.

sideless surcoat - 2

sideless surcoat - 5
I also made a front and back gusset even if all extant sidless surcoats are with only side gussets. But based on manuscripts the fullness seems sometime to also be in front of the sidless surcoat. But if you wish to make it without I would advice you to make the side gussets a bit wider in the hem.

sideless surcoat - 6
The whole dress is sewn by hand with running stitches with silk thread, back stitches are kind of unnecessary as there is no strain what so ever on the seams in this kind of dress. The seams are then sewn to the wool lining with not to big stitches.

sideless surcoat - 3

sideless surcoat - 4

I finished the neckline with stab stitches and will probably do the armholes as well. I hemmed the neckline with a single fold, but the armholes with a small double folded hem, as you can see it when it is worn. The bottom hem is a wider single folded hem.

sideless surcoat - 9

This dress was made for me who is 176cm long, bust measurement 120cm, hip measurement 130cm.
The pattern is made in cm, click it to see a larger version.

sideless surcoat - pattern

I love my blue dress, and I have redone it so many times now, but one thing was bugging me. It is to bright for what I want to do. I am aiming to do a lower class woman, a woman that could have been a follower of the German landsknecht tross. And for that my blue dress was to fancy.
I wanted to do something simpler, a lighter colour and a more “believable” dress. Then the idea of dying the fabric myself using a plant that would be easy to find and use.
There are plenty of birch trees around so I knew that I would be able to gather all the plants I needed to dye the around 4 meters of fabric I needed for this dress.

Betulapendulafrau - 1
I started of by getting a really big pot. I got my 70 litre brewing pot including a lid at www.storagrytor.se and then I ordered some mordants and iron sulphate from www.dengamlaskolan.se I choose to use the twill raw weave from www.medeltidsmode.se for this project. As I love the surface it gets after washing and I had heard that it would be nice to dye.

The raw weave is bought as the name implies “raw”. It is straight out of the loom, filled with spinning oil and the weave is quite loose. It is a fabric that is meant to be washed and fulled and should not be used as it is. It is inexpensive and kind of ugly with a dirty beige colour. But when washed in 60°C it fulls nicely and you get a soft cream coloured fabric with a visible twill structure and it becomes a sightly fluffy but not to thick fabric. You can wash it in 90°C as well to get a heavier, more fulled fabric, but I just washed it in 60°C before I dyed it. One should also note that it does shrink a bit when you dye it as well.

After getting a big pot it was time to add mordant to the fabric to make it possible to dye it. I added 10% of Alun and 5% Cream of tartar of the fabrics dry weight to a bit of luke warm water in the pot. Stirred it well to make sure it was all solved and then filled the pot up with water. Then the fabric was added and the heat was turned on. You need it to heat up slowly to not chock the wool but that really is not a problem with such a big pot. It took me around one hour to get it up to the 80-90°C that you need and I kept stirring the fabric around all the time. Then the temperature was held at 80-90°C for one hour and then the heat was turned down and I let the fabric cool down in the mordant water until the next day.
You can either dye directly on the wet fabric, or you can let it dry (no need to rinse it out) to have for dyeing later. I choose the first one.

Betulapendulafrau - 2
It takes a lot of time to get all the leaves. You need to collect t least the double amount of leafs of the fabrics dry weight. As I had around 1,5kg fabric I choose to pick around 4kg of leafs. Getting more then you need will perhaps not give you more colour but it can help with the light fastness of the colour. Better safe then sorry, also for birch it is good to know that if you pick the leafs after midsummer you can get a green tint to your dye, in stead of a clear yellow. This is what happened to me but I like it. You will want to get only the leafs and not any branches.

Betulapendulafrau - 3
When all the leafs was picked it was time to add it to the dyeing pot that was now emptied of water and rinsed out. I added the leafs and then poured on water until the leafs was covered. Then the leaf soup was brought to a boil and then boiled for one hour. Birch leafs does not smell bad, but they smell special.

After one hour it was time to take out the leafs. All the leafs need to be taken out as they can make stains on the fabric. Emptying a pot of 50 litres of warm water with leafs is a hassle. Really no that easy, but it can be done.
When it was empty of leafs I added more water. I had so much fabric that I needed as much water I could get and also it is a good way to get the temperature of the birch leaf soup down. You do not want to add the fabric if the water is over 50°C as this is bad for the wool fibre.

Then it was time to add the fabric. To make the fabric is even it is good if it is wet when you add it, mine came directly from the mordant bath so there was no need to wet it more. When the fabric is added you need to slowly raise the temperature to 80-90°C and you need to stir the fabric often to make sure that the colour gets even. When the temperature is at 80-90°C you need to keep it there for one hour stirring now and then during this time. When one hour is over I simply turned of the heat and let the fabric cool down to the next day. When cooled down I took it out of the bath and rinsed it well in cold water until the water was clear.

Next day I needed to dye my accent colour. As I had so much fabric the first round there was no space for that piece. There is kind of a lot of colour last in the bath after the first round, so adding a fabric to the after bath and redo the heating and one hour at 80-90°C would give a nice but lighter yellow. As I wanted to have the same strength but green I added the leafs to the water again and boiled them again, to get some extra colour into the bath. After the same procedure as the last time; straining of the leafs, adding more water to cool it down, I added the last piece of fabric to the bath and let it slowly go up to 80-90°C. When the temperature was right I let my fabric sit for 45 minutes in the bath, stirring well. Then the fabric was taken out temporarily and iron sulphate was added; 5g for each 100g of fabric. I stirred it well to make it dissolve into the water and then added the fabric again. This turns the yellow fabric green. But it is kind of bad for the fibre so I only let it be in the bath for 15 minutes. Then It was taken out and I let it cool down a bit before washing it well in first warm water that gradually was made cooler to not shock the wool.

Betulapendulafrau - 4
Then it was finished and I only had to wait for it to dry, and clean up the mess in the kitchen. Taking a good photo of the colours was hard, but it kind of what they look like but they do change in visual appearance if you are inside our outside, in the sun or the shade.

Betulapendulafrau - 5
Then it was time for the cutting and sewing part. Of course I had very little time to sew this as I wanted to make it for medieval week on Gotland. I only had a few days but I was pretty sure I could make it at least wearable for medieval week. The assembly for this is the same as for my blue dress tutorial. The difference is that for this dress I choose to not use the filler thread as there are no evidence that this was used in the 16th century and also I choose to try hooks and eyes and to not bone the front of the dress.

Betulapendulafrau - 6
Otherwise it was very straight forward sewing, I timed the dress as it is always interesting to see how much time it takes and for this dress it took me 25 hours and 5 minutes. Not bad for a totally hand sewn dress, and yes it was finished enough to wear for medieval week. What was left to do was to attach one more stripe on the skirt as I wanted two and the cast down some of the edges inside the dress but that is included in the 25 hours and five minutes.
Betulapendulafrau - 7
Betulapendulafrau - 8
Betulapendulafrau - 9
Betulapendulafrau - 10
Betulapendulafrau - 11
Betulapendulafrau - 12
Betulapendulafrau - 13

Betulapendulafrau - 14
Under this dress I wear my wool under dress. A sleeveless wool dress lined with two layers of heavy linen that is laced in front. The under dress is not boned and I find that wearing the under dress and over dress is plenty of bust support for me. And also it gives you a proper silhouette.
To make this outfit better I will be making a new smocked shirt and veil, pure white and embroidered it not all that fitting for a poorer woman so I will be making them in non bleached linen in stead. And smock using a tone on tone thread in stead.

Betulapendulafrau - 15
Betulapendulafrau - 16
Betulapendulafrau - 17
Betulapendulafrau - 18
Betulapendulafrau - 19
Betulapendulafrau - 20
Betulapendulafrau - 21
Betulapendulafrau - 22
Betulapendulafrau - 23
Betulapendulafrau - 24
Betulapendulafrau - 25
Betulapendulafrau - 26
Betulapendulafrau - 27
Betulapendulafrau - 28

I hope you like it as much as I do. I like the fact that it is so simple and not slashed at all. It feels very real and possible.

I often get comments that people really like my pattern weights, at least once every time I post a picture of a project where they can be seen on a photo or two so I thought that I would tell you how they are made, as they were dead simple to do!

Pattern weights - 1
They are made out of plaster, so they are kind of light, but for patterns they are just enough. I simply mixed plaster as the bag told me and poured it into this soap mould that I got of ebay ages ago.

Pattern weights - 2
When the plaster had dried over night it was simple to pop them out to let them dry completely and then I painted them black with acrylic paint. To make the pattern more visible I dry brushed some gold on the top.

Pattern weights - 3
And then as I wanted the bottoms to be smooth and to make them stay where I put them, I cut some faux leather and glued it to the bottom.

That is how easy they were to make, and kind of inexpensive as well, the plaster does not need to be the best quality as they are just weights and the acrylic paint have made them durable as it is basicly a layer of plastic. After seven years of use they only have some chips here and there.

So how do one use pattern weights anyway, I saw someone saying that I was probably one of those rotary cutting people. But I am actually not. This is how I use my patter weights.

Pattern weights - 4
I put the pattern on the fabric, making sure that the grain lines are right and all that putting my weights on strategic places. Here you can see my best friend, the grading ruler. Something that I simply can not live without as it makes it really easy to chalk with perfect seam allowance.

Pattern weights - 5
Then I chalk all the pattern pieces, this pattern was made with included seam allowances as I made it in school, but I am reusing it so there is a different neckline, as you can see by my chalk lines. If the seam allowance is not included (like I make my patterns at home) I use a ruler to chalk around my pieces. I never pin as I feel that the pins makes the fabric wobbly and shift. So I simply put my weights on the pattern and that keeps it in place as I chalk.

Pattern weights - 6
I thread mark darts and other important things and then remove my pattern all together. Then I can simply cut after the chalk lines.

Pattern weights - 7
You might ask if the fabric shift when I cut. But it actually don’t. I keep the bottom of the scissors to the table and cut in long cuts. It goes quick and rarely shifts a bit.

Next Page »